klara

försiktiga fingrar på min axel, "kom hit så att vi kan skeda igen" och han drar mig närmare. känner hans värme mot min rygg. hans hjärtslag mot min skuldra, de ekar i mig men jag känner mig inte alls tom. tror att han har sett det värsta av mig och trots det borrar han in näsan i mitt hårfäste. kanske är vi lika rädda för att förlora. kanske är det därför vi har en chans att klara det.