café string, 19:02

"ursäkta, men vi stänger nu"
fyra timmar vid samma bord, kaffet slut för länge sedan, har sett för långt in i för bruna ögon.

"ska vi gå eller?"
"nej, vi stannar"
"men de sa ju till oss och alla andra går och kolla, de börjar ställa upp stolarna på borden"
"men de där stannar kvar"
"de har inte ätit upp än. vill du bli utslängd eller?"
"ja! kan vi inte bli det? det vore askul"
"hon som jobbar här gav oss värsta evil eye", säger jag och tar upp min väska.
"vi stannar, vi ska vara de sista som går"
"men titta, de har ätit klart nu, de ska också gå"

ser glimten i de där ögonen, nästan helt svarta, innan han sträcker sig över bordet. mjuka mjuka mjuka läppar.
"tror du att du får mig att stanna såhär eller?"
"det funkar ju", svarar han och ler.
blodet rusar för mycket så jag kan inte vara riktigt säker men jag tror att han säger med låg röst att:
"det där var höjdpunkten på dagen"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0