klara

mina händer doftar alltid vitlök. han har en svullen blå bruten tumme som gör för ont för att ta i mig med. snart är neonskyltar högt över huvuden och snöflingor det enda som syns. 

läser drömfakulteten och dröjer kvar vid varje sida. tänker på Valerie Solanas och cigaretter hela kvällarna. orkar inte hata mig själv mer. kan jag få vara klar med självhat?

jag ska göra en spellista om hur det känns att vara kär, om den stenhårda vinkelräta sanningen. tänker jag. sätter ihop låtar men vänta nu känns det inte så längre. så tar bort och gör om. nej vänta såhär är det inte heller. tar bort och gör om. det är så flytande onåbart och jag skulle sluta om jag kunde. tror jag. det finns så mycket med oss att tycka om, bara man ser det i rätt ljus.