såhär vill jag minnas det:

mjuk hud mjuka läppar mjuk blick mjuka händer och jag tänker att jag dör för detta. jag skulle dö för detta. bara i mörkret när jag är mellan två världar mumlar han vad han egentligen vill säga. saker jag bara nästan uppfattar, som jag inte minns på morgonen men jag minns hur knäsvag de gjorde mig. men ibland ser jag det i honom, när han tittar på mig som om jag är det enda sanna i denna jävla smutsiga värld.
*
väckarklockan ringer men vi snoozar och genom persiennen smyger ljuset in. han ligger på sidan, med ansiktet mot väggen. jag lägger mig där, så nära det går, med ansiktet placerat mellan skulderbladen. drar in den tysta varma doften av hans hud och känner hjärtat brista när jag tänker på att antalet nätter som denna är begränsade och snart får jag kanske inte ligga här längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0