klara

ja
jag borde gå
men
köttet är svagt

och ja, jag borde gå, jag borde dra mig tillbaka, jag borde stänga dörren nu.
men köttet är svagt.
jag vet att jag håller på att förlora.
men köttet vet inte. köttet kommer inte att se var vi är på väg förrän det ligger där, överkört, blödande, svidande och undrar vad fan det var som hände.

jag vet. men köttet är så jävla, jävla svagt.
jag vill dra mig ur men vet inte om jag kan. det finns väl fortfarande någon blåögd förhoppning kvar.