Dag 26 – Ett fint minne

jag har skrivit om så många av mina allra finaste minnen redan. det är väl det enda jag skriver om.
men det här är lite annorlunda:

Jag tror att det var 2005. Eller 2006. Jag tror att det var på sommaren eller våren. Kanske var det lov, eller så var det en fredag. Men det är inte det viktiga. Det viktiga är att det var natt, och det var sent, och i en villa i en förort satt fyra flickor i någon form av ring bland luftmadrasser och täcken. Mörkret var som en stilla del i samtalet och vi pratade tyst, som i en kyrka.
Kanske pratade vi om döden. Eller så var det jordens undergång. Det var i alla fall tung stämning. Som om det var åska på väg.
Och även om vår femenighet inte var fullkomlig ännu, även om så mycket mer skulle komma och vi var så oskyldiga då så var det ögonblicket ändå perfektion.
Mittemot mig satt en av de bästa människorna jag visste (vet). Hennes stora gröna ögon var fulla av tårar och jag kommer inte ihåg vad hon sa men jag tror att hon sa att hon var rädd och jag minns att jag tänkte att jag har aldrig sett henne så vacker. Även nu, när hon växt upp till en skrämmande snygg ung kvinna, är det något i det ögonblicket jag tänker på ibland. Kanske sårbarheten och det tveklösa sättet hon öppnade sig på.

Oavsett vad som händer, så kommer ni aldrig att försvinna ifrån mig. Att lämna er bakom mig vore att lämna halva mig.

Kommentarer
Postat av: Leia ♥

Finns många fina minnen.

2011-01-10 @ 15:45:50
URL: http://leiabloggar.blogg.se/
Postat av: Rosettpojken

jag ryser.

2011-01-10 @ 17:13:22
URL: http://livsillusioner.blogg.se/
Postat av: b

jag minns det som om det vore igår och jag kommer ihåg att jag var livrädd.

och nu sitter jag här och gråter som ett barn. kanske det finaste någon skrivit om mig.

jag kommer aldrig kunna lämna oss.

2011-01-10 @ 23:39:18
URL: http://knapptlovligt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0